Sakta med säkert

Vårt husbygge går sakta med säkert framåt. Ibland kommer jag på mig själv med att säga rust men det är det inte egentligen. Vi bygger och tapetserar för första gången då vi gör något eftersom huset är nytt. Ja, jag har faktiskt inte målat eller tapetserat mer än en gång, än måste jag tillägga:) Jag är ganska ombytlig av mig och nu har vi bott i huset i ett och ett halvt år och fortfarande har vi det som då vi flyttade in. Jag letar just nu efter en snygg tapet vi ska ha på en vägg nere i köket. En tapet som ska sitta ovanför diskbänken. Vi har länge varit inne på kakel men jag såg på en blogg att man kan tapetsera och måla över med möbellack för att få en avtorkbar yta. Detta istället för att sätta dit en glasskiva, budgetvariant alltså. Vi valde att göra så för med en glasskiva skulle det bli så många skarver och hål i väggen. Nu kan vi tapetsera och det känns färdigt och under tiden fundera på vilket kakel vi vill ha. Jag ändrar mig lite titt som tätt så därför detta val.

Idag medan jag var på jobbet har mannen påbörjat vårt trappräcke igen. Vi har fått hem stolparna och sprayat dem svarta, nu har också de fått sin plats i trappan. Några stolpar är kvar och där måste mannen bygga lite till innan vi kan sätta dit dem. Nu är det alltså dags att mäta hur långt rep vi behöver beställa. Det ska såklart vara lika svart rep vi har mot väggen. Sedan är det svarta vajrar, heter det så?, som ska sitta i stolparna. Äntligen kanske man inom kort kan lägga denna bit åt sidan. Det här är saker jag inte kan göra och då är det så frustrerande att det tar tid, jag kan inte påverka. Kanske känner ni igen er? Det är mycket man vill göra, eller rättare sagt få klart, men man kan inte själv, av ren okunskap.

Så här ser alltså stolparna ut som sitter i trappan. Överst ska det sitta ett svart rep och i de små hålen i stolparna vajer.

Foto: Anette

Nu ska jag kika lite på fotbollsgalan som är på tv.

Kram