Under våren har vi haft en tjäder på besök. Senaste veckan har den dykt upp varje dag och flera gånger om dagen. Första gången han kom till oss tyckte vi det var lite spännande men inte nu längre. Den är inte ett dugg rädd och det skrämmer mig en aning. Idag när jag gick ut med hundarna på promenad kom den ut från skogen och gick efter oss. Jag stannade till och tittade på den och då var det inte så spännande längre. Den fällde ut sina fjädrar och var allt annat än glad. Jag blev livrädd och gick snabbt hemåt. Efter en timme var den ute på vår gård igen. Vi brukar ha hundarna lös på gården men inte nu längre. Imorgon ska mannen ringa kommunen och se om de kan flytta på tjädern.
Jag ska nu ta tag i mina planer på att skriva om hur det är att vara familjehem men också skriva några inlägg om hur det har varit att ha ett cancersjukt barn. Själv har jag varit sjuk så otroligt mycket sen i julas och senast i fredags fick jag penicillin mot halsfluss, igen. Nu banne mig ska jag hålla mig frisk ett tag.
Nu, dags att betala räkningar.
Kram
2 kommentarer:
Men fy va läskigt med tjädern! Skulle tycka det börja bli väldigt obehagligt. Hoppas ni blir av med den snart!
Hoppas du får hålla dig frisk nu!
kram fredrika
Hua vad stor han är! Nej det där skulle jag inte gilla. Hoppas ni får hjälp att bli av med den!
Ha en bra dag!
Kram Helena
Skicka en kommentar