Sitter här, nästan mitt i natten, och ändrar bilden på min blogg. Kändes ju lite " fel" med vacker sommarblomma nu när det är höst och snart även vinter.
Idag har jag jobbat hemifrån. Skönt att slippa åka till jobbet då jag kan göra exakt samma sak hemma. Har suttit och rättat 70 prov där eleverna har skrivit om näringslära. Har nu uppgifter som 9:orna har lämnat in som ska rättas och vara klara innan måndag.
Imorgon hinner jag dock inte rätta några uppgifter för jag och dottern åker till Uppsala på en liten shoppingtur. Det blev Uppsala och inte Stockholm denna gång. Anledningen till det är att jag ska på mammografi i Uppsala och då passar vi på att shoppa i denna stad samtidigt. Jag pluggade även här, både under mitt första år på gymnasiet men också då jag pluggade på universitetet till HK lärare. Jag har trots det aldrig känt mig "hemma" i staden, vet inte vad det beror på. Ja, jag har ju inte bott här, mer än på ett elevhem då förstås då jag var 16 år. Då var vi så unga att vi inte kunde delta i studentstaden som många andra gör, dvs att festa. När jag senare pluggade till lärare hade jag familj och var inte intresserad av stadens kvällsliv:) Kanske också därför som jag aldrig riktigt har kommit "in i staden".
Idag har jag skickat iväg ett smycke till en känd bloggerska:) Hon har själv ritat designen på smycket, ett armband i silver, och jag är såååå nervös vad hon ska tycka om det. Förhoppningsvis landar det i hennes postlåda imorgon och jag får återkoppling från henne.
Jag väntar med att lägga ut bilden på armbandet tills hon har fått det:)
Jag har nu ikväll bokat biljetter till en storseans. Det blir ett julevent med julfika på Folkets hus i Gävle den 4 december. Det är den numera kända Pierre Hesselbrandt, som också medverkar i Det okända på tv, som kommer att ha storseansen. Jag har tidigare här på bloggen berättat om att vi har varit på seans och fått kontakt med vår son Robin. I måndags var jag på en kurs med några arbetskamrater, som jobbar på andra skolor i kommunen, och rätt som det var så sa en av tjejerna: det är en kille här. Det är nog min son Robin, sa jag. Ja, det är en kille i den här längden, sa hon och visade med sin hand. Hon hade då inte en aning om att jag har mist ett barn. Självklart blev det mycket prat om det andliga och denna tjej har gått på 5 olika kurser hos Pierre för att lära sig att öppna upp sig och få kontakt med andrevärlden. Mycket spännande tycker jag.
Mer om det en annan gång. Idag bjuder jag inte på några bilder för jag kan helt enkelt inte lägga in några. Något strular och jag vet inte vad det är. Jag säger som min arbetskamrat, det är nåt i cybervärlden.
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar